Solo

För en v sedan tackade jag för mig på vårdcentralen och åkte på en välbehövlig weekend till Stockholm. Jag har ynnesten att ha världens bästa svägerska m fam som lånar ut sin lägenhet åt mig. Lyx! 

Rena rekreationsresan att vara ensam på tåget med sushi och det oerhört lyxiga alternativet prosecco i petflaska. 

Passade på att uppdatera den trötta morsan med nagelfix och frisörbesök.

TANTEN har anlänt! Hudfärgade knästrumpor! Det är väl ett riktigt tantplagg om något?! Men ack så skönt i mina nya loafers. (Tantskor). 

Skojig vårshopping! Nu är jag redo för våren och NYTT jobb! 

Det var så skönt att komma till storstan, att andas in lite avgaser och känna doften från T-centralen. Trängsel, köer och folk överallt. Anonymitet. Jag saknar allt det där mellan varven även om jag absolut inte vill lämna byn. 

Stockholm visade sig från sin bästa sida också och levererade fantastiskt fint väder! 

Det blev till och med uteserveringspremiär och på lördagen internetdejting. 

Nu har jag ju inte swipeat tinder, utan passat på att träffa internetvänner som jag skrivit med och lärt känna på ett privat forum. Vi har skrivit dagligen i TIO år! Väldigt roligt att träffa människor som man vet nästan allt om men aldrig sett i verkligheten. Vi är ett härligt gäng kvinnor i alla åldrar mellan 35-67 år som följts åt genom glädje och sorg i alla dessa år, det som är livet. 

Nu blir det ännu roligare att skriva på forumet när man har en människa bakom nicket. 

Storstan, guldkant, egentid i all ära. På söndagen var det SÅ skönt att komma hem till mina kära odågor igen. ❤️

"Du syns inte"

Jag skulle aldrig skrivit det där om att jag inte känner av gamla krämpor. Givetvis har mitt högra knä, som jag vred till på Lidingöloppet, börjat strula igen.

Så jag cyklar istället för att springa just nu. Har cyklat till jobbet några gånger och fått höra från många håll (tacksamt att snälla människor jag knappt känner tar sig tid) att jag inte syns i trafiken. 

Jag vill ju inte bli nermejad av nån rattsurfande trafikant så jag klickade hem en mycket gul jacka.

Nu ska jag väl ändå synas i trafiken? 

Tog denna runda mellan snöflingorna och det var riktigt roligt! 

Hela familjen var lediga idag och det var välbehövligt med en oplanerad hemmadag tillsammans. Lungt och skönt eftersom vi inte hetsade ut och gjorde några större saker då det var svinkallt ute. 

Det bästa med den lediga dagen är att allt blev omplanterat för sista gången inne, innan det ska ut i stora krukor i växthuset. Vilket "drivhus" vi har! Allt växer så det knakar. Nu är det bara att vattna på och hoppas vi kan börja gräva ur för plattytan under växthuset inom kort! 

Så hur går det med beach 2017?

Jomenvisst. Det går både bra och inte.

Det som är bra är att jag tränar mycket och det känns kanoners! Är så glad att inte känna av någonting förutom en och annan låsning i ryggen men det verkar jag få leva med. 

Veckans träning:

Måndag: cykling 3,4 mil

Tisdag: Grupp-PT pass (styrka)

Onsdag: morgonpw + cykla 2,4 mil

Torsdag: morgonpw

Fredag: styrka armar/axlar + cykla 2,4 mil

Lördag: VILA 

Söndag: löpning 

MYCKET bra om jag får säga det själv. (Det där cykla 2,4 mil är t.o.r jobbet). 

Vikten är det tvärstopp med. Men det gör inte så mkt så länge träningen funkar såhär pass bra! Kroppen formas till det bättre ändå! 

Nu hålls alla tummar för att det här kan fortsätta utan dumma skador! 

Nödlunch på jobbet. Jag har inte släppt taget om maten, jag försöker hitta en balans ett tag nu innan jag hårdkör igen. 

Rivstartade våren

Ibland får jag total panik på alla saker som hopar sig både inne och i ladorna. Så vi gjorde ett ryck och rensade ut flera skåp inne. Allt rök som inte används. Jag jag svårt att slita mig från vackra saker även om jag inte använder dem, men nu fick allt åka ner i en loppiskartong så får vi se när jag får till något sådant. 

Vi fortsatte i ladan och fick ihop ett släpvagnslass med skräp. Underbart! Vi hann inte klart på långa vägar men man måste ju börja någonstans. 

Åtta kaffepannor speglar lite hur det ser ut i våra lador. Sanslöst mycket sparade gamla saker från flera generationer och släktingarnas dödsbon. Det finns ALLT här kan jag lova men tyvärr är mkt trasigt. 

Krukor från 70-talet. Loppislådan får det bli! 

Emanuel fick en ringklocka på sin balanscykel vilket gjorde skillnad för att han skulle våga åka lite mer. Han har blivit rädd för att cykla av oklar anledning 

Roligare att leka med superheroes... 

Efter en sån här dag hade jag gärna stannat hemma och sett nån film men Eden ville gärna på valborgsfirande så vi åkte dit och firande in våren, det var inte så tokigt att titta på brasan ändå och Eden hade jätteroligt med kompisar! 

Nu måste väl våren ändå vara här! 

Ibland är det så seeeeegt

Att byta om

Att ta sig ut

Att komma iväg

Att springa

MEN 

Det är bara att göra. 

Jag skulle springa sex km och valde den rundan. Trodde jag. Det var visst sjukilometersrundan insåg jag halvvägs, så jag fick en extra oerhört jobbig kilometer på slutet. Tänkte på Paolo Robertos "det är bara att använda över och underkäken och bita ihop" hela rundan. 

Jag brukar tänka på vad Blossom Tainton sa i nån tidning för 15 år sedan också. 

"Motivation är inget att vänta på, den kanske aldrig kommer"

Ba gör't! 

Nytt jobb!

Redan under sjuksköterskeutbildningen 2002 insåg jag att det kanske inte var min grej men jag tänkte att jag kan ju slutföra den så får vi se sedan. Efter det har åren rullat på och jag har aldrig tyckt att det är ett särskilt roligt jobb. Det är därför jag sökt mig till chefsjobb som faktiskt är jätteroligt! Jag har stortrivts med det, särskilt sista året i Stockholm då jag fick jobba över hela stan med mentorskap. 

För ett par månader sedan insåg jag att jag 2018 har jobbat i vården i 20 år! Helt galet på något sätt eftersom jag velat göra något annat minst 15 av dessa år. 

Jag fick panik. 

Dagen efter så såg jag en annons i vansbrobladet om att Nimatopaal/Nic sökte säljare i Norge. 

Jag sökte direkt och tamejfan jag fick det! 

Så om två veckor börjar jag som Key account manager. Flådigt. 😊👌🏻

Det ska bli så otroligt roligt! 

Min känsla inför jobbstart! 👍🏻

Dagens Emanuel

"Mamma jag vill att vi ska kramas så hårt att hjärtan flyger runt oss"

Den här ungen alltså. ❤️

Vi drog med kussarna till Spanien

Eden har väääääntat och längtat i tid och evighet efter årets påsklov, då det innebär att julklappen "resa till Spanien" skulle genomföras!

Vi har det toppen, trots lite otur med vädret. Vi bor i min svägerskas svärmors lägenhet i La Mata, som ligger mellan Torrevieja och Alicante. Ett litet samhälle med ett torg och några små butiker och restauranger men en jättefin strand. 

Resesällskapet! 

Glass i Torrevieja 

Vart har de "take away-Paella" om inte i Spanien. Vi testade den ikväll, jättegott!

Det här med att göra saker med endast ETT barn är toppen!

Sista dagen i Kläppen!

Vi åkte en sista gång och det är jag glad för, det bästa med att vara förälder är att se barnen utvecklas och vara stolta och glada över sig själva! 

"Jag sitter här och vaktar" 

Snowboard är grejen nu och jag längtar redan till nästa säsong!

Tack Kläppen för iår! Det har varit toppen! 

Dagens Emmi

Barns uttryck är oslagbara:

Morfar skulle till tandläkaren. 

"Lägger tandläkaren tandtrollen i en bur?"

Den här ungen alltså... ❤️

 

Årets bästa helg till ända!

Vilken vårhelg april bjöd på! Det blev så mycket bättre väder än väntat och vi åkte givetvis till Kläppen, inställda på att detta var sista besöket för iår men jag tror att det nog blir ett besök nästa helg också, barnen har utvecklats så mycket sista två gångerna och det är så roligt att se och uppleva det. Emanuel åker själv och Eden susar fram på bräda, så kul! 

Mitt crew. ❤️

Vi bjöd grannarna på "tack för att ni passar barnen nästan varje dag och skämmer bort dem och hjälper oss och ställer upp i ur och skur och skjutsar och hämtar barn-middag på Lammet och Grisen på kvällen. Jag tror att det var uppskattat. 

Deras efterrätt is to die for. 

Eden var nöjd med sin banana split också. Sjukt gott! 

Vi fick även fira att en ny liten kusin har anlänt! Faster Elin nedkom med en liten son dagen till ära! Så roligt! 

Idag har vi vårgrejat. Tagit fram studsmatta, städat bilar osv. En riktigt bra dag då vi fick massor gjort! 

Vårtecken! Äntligen! Ett annat vårtecken är att kunna hänga ut tvätt. Det är lycka att känna doften av tvätt som torkat ute. 

Klämde milen på eftermiddagen. Så glad och stolt att kropp och knopp fixar det! Vågen visar -2 hekto iaf. Segt var ordet men skam den som ger sig. 

Nu gick luften ur mig totalt. Laddar för kvällens sällskap: 

Avengers står på programmet, jag har höga förväntningar på den. ÄLSKAR Marvelfilmer. Vi håller på att beta av alla i ordning, det är riktigt bra underhållning. 

Freeeeedag! Med bakslag

Alltså. Jag har inte mental ork för att få tillbaka det satans diskbråcket. Jag är så arg på mig själv. För att jag hoppade och inte använde hjärnan. B.A.K.S.L.A.G. 

Har haft en förjävlig dag som eskalerade i smärta på eftermiddagen. Just idag hade jag tagit ett extrapass så det var bara att bita ihop och vara sin profession som det så fint heter i sjuksköterskelitteraturen. 

Så nu ligger jag här. Med mina "älskade" (läs: hatade) bakåtböjningar. Hoppas att jag lyckas häva skiten nu innan det blir värre. Att tvätt hänger på tork i hela huset och vill bli vikt höjer inte stämningen direkt. Notera lakanet i bakgrunden. Är det något jag önskar mig så är det en tvättstuga. Eller åtminstone en torktumlare. 

En klen tröst är att det är friyay! Väljer detta som smärtlindring istället för morfin. 

Wish me luck! Har jag tur lyckas jag häva skiten över helgen! 

När ryggen säger ifrån

Jäkla dynga. Har inte varit på cirkelpass på länge och inte heller hoppat. Glömde visst bort diskbråcket och hoppade för glatta livet.

Bakslag. 

 

Tur att rehab finns i huset. Bakåtböjningar och värme brukar lösa upp det mesta. Än bättre med bakåtböjningar i värme.

Idag är jag tacksam för ännu en fantastisk dag! Snacka om att vi nordbor är som soltörstande blommor, vänder upp fejan mot ljuset så mycket det går! 

Sigge gjorde mig sällskap en stund i solen efter jobbet. Inte så dumt. 

Finaste dagen!

Alltså vilken vårdag vi fick uppleva i Kläppen. Inte bara strålande sol, glada barn och fina backar. Det lossnade rejält för dem idag. 

Taggade inför dagen. 

Eden lärde sig åka snowboard på allvar. 

Det var jättekul att se! 

Emanuel lärde sig åka lift själv! Hela vägen från start till topp OCH att svänga! Ett stort föräldraögonblick, att se honom så stolt och glad! 

Jag missade att ta bilder, jag filmade en massa istället men det går inte att lägga ut på bloggen. 

Sen tog det tvärstopp, efter en sisådär 15 åk helt själv. Så stort. 

Mirakel att kunna sitta i solen i varsin solstol och bara titta på barnen. Visst, Erik fick jogga uppför barnbacken ett par ggr och rädda en pojke i nöd (korsade skidor) men ändå. Så härligt! 

Som pricken över i så svängde vi förbi outletbutiken och fyndade varsitt par Asics löparskor. Toppen toppen då mina sjunger på sista versen och Erik inte ens har några asfaltskor.

Min runda imorse:

Nu är benen helt slut efter både löptur och Kläppen. De var stumma redan imorse efter cirkelpass med Lena men nu.... Hujedamej. 

Ser fram emot "bara" morgonpromenad imorgon. Benen behöver verkligen vila. 

En lugnare lördag

Idag startade paret Hälsosam (läs: 40-årskrisande) med en rivstart. Jag var på ett tufft cirkelpass och Erik sprang 17 (!) km. Jag är impad! Det är riktigt imponerande av någon som i alla år sagt "jag avskyr löpning" i tid och otid. 

Ikväll belönade vi oss med hämtmat. Pizza, sushi och thai. Alla fick välja och det är inget vi gör särskilt ofta sedan vi flyttade till byn, men då smakar det desto bättre när vi gör det. 

Erik lägger Emanuel och jag ska slå mig ner här med bubbel och ladda för en springtur imorgonbitti INNAN vi åker till Kläppen. Jag är överlycklig att vara så igång igen att morgonträning känns som en belöning. 7km att vänta! 

Så hur går det?

Jorå, det är hårdkörning. Promenader eller löpning varje morgon och styrketräning däremellan. 

Mina träningsgrejor livar upp, minst sagt. Mer färg åt folket! 

Vågen? Rör sig inte en millimeter.