För 3557:e gången idag...

...står han här. Han ska till lampan.

Det är slut på lugnet med besked, plötsligt släpper han taget och faller rakt bakåt så nu går det inte att lämna honom en halv sekund ens.

Mina jobbdagar är i princip över! Det känns faktiskt bra, nu ska jag vara hemma och mysa den sista tiden som föräldraledig. Exakt två månader kvar!

Vardagen drar igång igen

Livet rullar på. Efter fyra års bloggande har det gått många varv runt nu med barn, träning, skola och jobb. Det rullar på, om och om igen. Det har hänt lite under dessa fyra år. Flytt, skilsmässa, nytt jobb x flera, flera resor, ännu större flytt, ny liten bebis. Det har rört på sig minst sagt och jag blir matt när jag tänker på allt som hänt dessa fyra år. Jag skulle inte vilja vara utan alla erfarenheter, men jag skulle inte vilja göra om dem heller.   

Mitt i vardagen hade vi en väldigt intensiv och rolig Karlstadhelg som gav massor av energi tillbaka. Det är redan tomt utan Eden men det är samtidigt väldigt skönt att bara vara vi här hemma. Emanuel är förstås hemma men han hänger bara med på något vis.

Det är skönt att ha fått lite energi igen, jag skuttade upp imorse, halvjoggade till sats och körde järnet. Träningen går så bra just nu och jag bara går iväg till sats, utan att fundera på det, ca 3 gånger i veckan. Nu har träningen äntligen fått en självklar plats i livet. Det tog över tio år. Jag skulle tro att det tar så många år för en vana att sätta sig. Speciellt när det är något som skett ytterst motvilligt. Jag är långt ifrån en träningsälskare, usch så många gånger jag fått tvinga mig till gymmet och tvinga mig till pass. Blä vad jag hatat det. Men jag har gjort det och det har fungerat till slut.

Det är mycket jag skulle vilja få in som en bättre vana i livet och jag tror säkerligen att det tar tio år att få till varje grej. 

Å så en blixtvisit i Äppelbo

Eden ville vara hos mormor på höstlovet så efter en intensiv Karlstadhelg så åkte vi via Äppelbo och lämnade av henne.

Mormor hade ordnat ett litet överraskningskalas för henne eftersom hon inte kan komma på det riktiga firandet. Gissa om hon blev glad när hon fick en minisurfplatta av morfar. En rosa med rosa fodral. Oj oj. Eden fick dekorera tårta med godis och det blev ett bra litet firande.

Nu är det skönt att vara hemma i Stockholm igen. Att ha ett barn hemma känns som inget barn.

Karlstadhelg

Igår middag hos Emma.

Idag leklandet, passar allt från 60 åringar till åttamånaders. Farmor lekte loss med Eden. Jätteroligt!

Dagens Eden:
"farmor, vi åker baklänges på knä"

Det var inte sant

Ser man på. Stor reklam i tunnelbanan.

Tack för den här boken.

Dags att jobba. Jag älskert.

Hösttrött

Man kan inte vara på topp jämt. Sista veckan har en förlamande hösttrötthet slagit till, jag fryser varannan dag, håller på att bli sjuk, vaknar frisk osv. BRYT UT NÅGON GÅNG! Irriterande höststadie på kroppen.

Nä, vi drar över oss en filt och så ses vi till våren? Ok?

Jag brukar älska hösten men nu tycker jag att det känns ödesmättat på något vis, mycket som händer runtomkring. Oh well, vi får se vart allt leder oss.

Slalomshopping

I helgen hade Länna Sport 15% rabatt på hela butiken så jag slog till på en utrustning! Jag har dragit ut på det men va tusan, det lär bli massor av skidåkning framöver så det lär vara värt det!

Jättekul att ha en fin utrustning och SKÖNA pjäxor!

Riktigt riktigt bra filmkväll

Den här rekommenderas starkt. Väldigt spännande och oförutsägbar.

Betyg: 5!

Hemgjorda hamburgare och coleslaw

I fredags slog vi till med lite American style här hemma. Hembakade hamburgerbröd, givetvis hemgjorda burgare och coleslaw.

Burgarna på bara nötfärs, sambal, bullfighter, kalvfond, salt och peppar. Det blir mumma!

Brödet:

0.5 pkt jäst

6 dl vatten
12 dl vetemjöl
1 msk salt

Låt jäsa i två timmar, baka ut obefintligt, doppa bullarna i sesamfrön, låt jäsa ytterligare 30-40 minuter, grädda i ca 10 minuter i ugn 250 grader.

Coleslaw:

1 liter finstrimlad vitkål
2 rivna morötter
1 finhackad liten rödlök
2-3 dl turkisk yougurt
½-2 dl mayo
dijon efter tycke och smak
salt och svartpeppar

Blanda allt, noga och låt stå i minst ett dygn innan servering. Hur mycket "klet" man har i beror på hur man vill ha sin coleslaw. Jag älskar klet så jag har i mycket turkisk yougurt och mayo.

Mycket gott alltihop.

Det var månadens uppsving, i övrigt är det bara snabblagat som serveras här hemma. Korv och potatis på sin höjd. Hu vad tråkigt mat kan vara ibland...

Emanuel och fordon

Emanuel är en liten person. Det är fantastiskt att följa ännu en liten människa i utvecklingen och han är väldigt olik Eden. Han har, så liten han är, redan två intressen. Musik och fordon. Han har det jobbigt när vi är ute och går, eftersom han ska vrida på sig för varje bil som åker förbi och som bekant finns det några bilar i Stockholm. När det kommer en buss/lastbil/stor traktor glömmer han att andas och tappar hakan.

Morfar har tappat hoppet om mig och Eden för längesedan och nu kommer det äntligen någon som kanske är intresserad av alla fordon.

Lilleman i ett traktorhjul, den mycket traktorintresserade Herman assisterar. Fina pojkar! 

Här trivdes Emanuel. 

Koncentrerad blick när morfar kör in traktorn igen. Emanuel åker i min gamla barnvagn, retro! 

Om Emanuel får ett stort intresse för bilar och traktorer så är det en stor lyx att morfar har en gård med allehanda motordrivna fordon. Paradiset för små motorintresserade barn. Herman älskar att vara där. 

"Min första kompis Linus"

Eden har väntat och varit spänd inför gårdagkvällens middag. Petra och Mattias med sonen Linus kom långväga från Karlstad och vi fick glädjen att bjuda på middag. Vi har inte setts på flera år och Eden berättade stolt på skolan idag att Linus är hennes FÖRSTA kompis.

Här är en bild på de små liven i juli 2008. Små kompisar!  

Stora barn från igår, Eden är mindre glad eftersom jag STÖR mitt i spelet för att ta ett löjligt foto. Minitonåringen var det ja. De lekte jättebra hela kvällen och leken kommer att fortsätta idag. Så roligt! 

Hjälp! Han ställer sig upp själv!

Wow. Bara sådär så ställde han sig upp i badkaret. Jag är i chock! Inte redan!

Jag vill inte publicera nakna bilder så ni får nöja er med en bild precis efter denna stora händelse. En MYCKET exhalterad och glad pojke.

Tekniska levererar som vanligt

Idag stillade jag mitt ständigt dåliga föräldrasamvete med att hämta Eden tidigt i skolan och ta med henne och skolbästisen Vega till Tekniska museet. Det är så bra där! De hade jättekul och lekte järnet i nästan fem timmar.

Varför detta ständigt dåliga samvete? När jag var hemma på heltid var jag uttråkad och irriterad, kände mig utanför samhället och otillräcklig= dåligt samvete.
Nu när jag jobbar är jag gladare och mer positiv då jag verkligen tycker att det är superkul att jobba, nämen då har jag dåligt samvete att Eden är i skolan längre dagar, trots att det är hon själv som vill det. Jag har dåligt samvete eftersom jag blir trött av jobbet men jag var lika trött när jag var hemma, på grund av slentrian. Jag kommer alltid vara väldigt trött på kvällarna eftersom jag är morgonmänniska ändå har jag dåligt samvete för det.

Lägg ner.

Jag lyssnade på podcasten Graaf & Eberhard och där pratade de om att "hur man än gör som förälder så gör man fel och det blir bra ändå till slut. Man gör så gott man kan". Det kändes sant.

Till exempel kan jag på en halv dag spela spel, baka, ha picknick, bygga lego och mysa med Eden men när jag inte kan leka med barbie för att jag måste laga mat så är jag världens sämsta mamma. Puh. Inte är det lätt!

Det är mycket föräldrafunderingar nu när trotsfasen kom som en storm.

Nytt namn!

Carema är borta, från och med idag jobbar jag på Vardaga. Funktionsnedsättning heter Nytida.

Trots alla debatter om namnvalet tycker jag att det ska bli väldigt roligt!

Ljuvligt

Emanuel tvärsomnade om imorse. På Erik. Så himla Gosigt. Hoppas lilla killen gör så på mig någon gång. Erik verkar vara hans sovperson, han somnar alltid lätt i hans famn men det tar mycket längre tid när jag ska försöka få honom att sova.

Annars? Jo han ålar runt i en rasande fart och ska vara på eluttag och hallspegeln hela tiden. Inte en lugn stund. Han sover små stunder på dagen så dagtid är det pass som gäller. På jobbet går det mycket lättare konstigt nog, men extrajobbets tid är förmodligen över inom kort, när han kommer på att det går lika bra att åla där.

Det perfekta livet

Oh well. Det ser så perfekt ut, eller hur? Mys med barnen, alltid glatt. Det är väl TUR att man kan välja vad man vill visa upp på bloggen. Eden ser så snäll och beskedlig ut, men sanningen är att hon har hemska utbrott och är bedrövligt kaxig och gör precis tvärtom hela tiden. Inget vi gör är rätt och vi är helt värdelösa föräldrar och hon pratar om att rymma och flytta hemifrån. Dessutom är båda barnen sjuka just nu och det gör inte saken bättre. Att försöka roa alla fyra, inomhus en hel dag på 47m2 GÅR INTE. Så vi går ut och trotsar förkylningen en stund. Vi har bara två barn, HUR går det egentligen med fler? Jag fattar inte.  

MEN ibland glimrar det till och allt är härligt.

 Jag ramlade över ett höstpyssel på Instagram och fick ett infall att plocka löv och försöka mig på det tillsammans med Eden. Hon sjöng söta höstsånger och plockade glatt en kasse löv med mig och då undrar jag hur jag kunde tycka att det var så jobbigt tio minuter tidigare.  

Plöstsligt föreslog hon picknick! Vilken strålande idé, jag hade inget fikabröd hemma så vi gick till Ica och köpte gifflar (så jäkla ÄCKLIGA) blä. Jag tog en liten tugga och det var bedrövligt. Nä, det måste bli bullbak så att det finns något hemma.

Lönnlövsrosor med lite blad runt. Jätteroligt höstpyssel!

Tjejkväll

Eden ville ha tjejkväll med mig ikväll när Erik är på aw. Det gick ju inte riktigt då Emanuel är hemma och han inte är en tjej.

Eden, som är lösningsorienterad, hämtade sin Rapunzelperuk och satte på Emanuel. Vips! Tjejkväll!

Eden vill alltid äta räkor när Erik är borta, så även denna kväll men idag provade jag att tillaga blåmusslor för första gången och det blev SÅ gott. Det bästa av allt är att Eden tyckte att det var jättegott så nu kommer det lagas musslor ofta i detta hem. Jag älskar musslor, men det är tråkigt att laga åt sig själv.

Jag ska inte klaga.

Idag är en dag fylld av oro och tankar i alla möjliga banor. Då är det trevligt att roa sig med en app som räknar ner till roligheter. För att skingra tankarna en stund. Man kan lägga till egna foton för en ännu roligare nedräkning.

Jag har det så bra, som har möjlighet att göra så många roligheter, att få resa!

Morgonkaffe har guld i mund

Vilken häääääärlig och välbehövlig lyxmorgon och förmiddag jag har. Först en yogaklass som var underbar! Vi testade lite huvudstående och det var obehagligt så det måste jag öva mycket på hemma. Jag vill ju klara av det framöver.

Nu är det mer lyx på agendan: klipp och färg hos Jennie. (jenniefrisör.se). Bästa frisören jag haft och tillika vän.

Kolla in hennes husbygge på jenkahouse. Länk finns här bredvid till höger.

Mina öron och huvud och kropp njuter av några lugna timmar bara för mig själv.

Med 7elevenkaffe i humlegården. Inte fy skam.

Laddar för en hektisk vecka

Tur att jag har min assistent med mig hela tiden. Han är så social! Självklart blir han det eftersom jag drar runt honom över hela stan på diverse jobb, fikor, luncher, powerwalks, träningar osv. Känner mig som super-city-latte-gym-working-mom, men jag vill göra och hinna allt (helst samtigt) och då blir det såhär. Det är kul!

Det här är sista hektiska veckan med två jobb, sen lugnar det sig och jag ska njuta av de sista veckorna hemma med lilla killen. Han kryper runt i en rasande fart hemma och är på ALLT! Det kommer att bli en aktiv typ.

Dagens ickeproblem

Just nu är jag ganska mättad på hemmalivet. Jag vill andas, få tyst runt mig och bara vara. Jag känner att toleransnivån sjunker i takt med att det blir mörkare ute. Det är självklart underbart att ha barn men mellan varven slitsamt till tusen.

Jag skulle vilja vara närmre mormor & morfar och farmor & farfar. Det hade varit trevligt med barnvaktsmöjlighet någon gång emellanåt. Ikväll till exempel. Eriks kompisar med respektive är på besök i Sthlm (såna som vi träffar ytterst sällan) ska ut och äta och det vore så himla kul att följa med och träffa alla.

Men det går ju inte. Jag är hemma med dessa två sköna typer och försöker vinna parent-awards.

Men snart så. London. Andas. Shoppa. Vin. Emma. Motto för resan. "blienbättremamma".

God morgon

Ett livstecken från Gärdet. De sista dagarna har varit fulla med jobb, plugg och annat skoj.

Ha en bra helg!

Han kryper!

Nu är det slut på lugnet, nu kryper Emanuel. Herregud, jag var in i köket och vände och när jag kom tillbaka var han 2 meter bort. Oj oj!

Det här med att barnsäkra compact living blir ännu en utmaning.

Äntligen Vemdalen igen!

För en gångs skull hade vi lite flyt! Jag har längtat tillbaka till Vemdalen ända sedan vi var där för flera år sedan.

Eriks jobb har en stuga i Storhogna, Vemdalen och alla anställda kan anmäla intresse och så lottas det vem som får stugan. Speciellt populärt är förstås jul, nyår, påsk och sportlov. Vi vann NYÅRSVECKAN!

WOW! Jag är så himla glad, det ska bli så skönt att komma bort över nyår, en sista liten resa innan livet börjar på allvar igen. Jag börjar jobba efter mammaledigheten efter nyår. Erik ska vara pappaledig i åtta månader så för honom blir det en liten fjällresa för att starta ledigheten.