Ett sista ryck på uppsatsen och morgonträningens belöning

Dags att lägga sista handen på uppsatsen, imorgon ska den skickas in och jag har bestämt mig att vara helt klar innan lunch idag. Erik ska korrekturläsa den ikväll men det borde inte bli så många justeringar. Snacka om lycka när den mailas iväg imorgonbitti. Tre månaders ångest - BORTA!! Ja till 2 september då vi får besked om vi är en av de fem som gått vidare till final förstås men det är en hel lång sommar innan dess.

Studentlitteratur. Okej, det är bara att gör´t.

Jag är så satans pigg, så pigg att jag nästan vill gå runt och skriva med datorn i näven, det är verkligen morgonträningens bonus, jag önskar att jag hade möjlighet att träna varje morgon, men tyvärr går det bara de mornar som Erik börjar jobba sent. Alltid något.

Morgonträning och vemod

Som tur var kände jag mig pigg när klockan ringde. Klockan förresten, det var Emanuel som vaknade och var piggelin 05.45 så det var inte alls jobbigt att gå upp och gå till gymmet efter en drös med leenden. Det är så härligt att mötas av ett stort leende av den där lilla tjockisen varje morgon, då försvinner all trötthet direkt.

Svart kaffe med kokosolja i. Mums!

Vikten står tvärstill så jag har slutat med mjölk och grädde i kaffet, jag tror att det är stora boven till att jag hamnat på en viktplatå. Det är inte ett dugg roligt när man kör en rivstart och vill ha resultat. Nå, jag vet att det kommer, men tålamod är inte min starka sida.

Lilla Emanuel, bara några dagar gammal i en på tok för stor pyjamas i strl 56.

Imorse gjorde jag en rensning i hans kläder. Han har växt ur storlek 56 och jag blev tårögd, det känns jobbigare än jag trodde att rensa ut allt definitivt och se att han blir större, min sista ljuvliga bebis. Den här gosiga pyjamasen ska dock sparas i en liten låda tillsammans med andra fina små kläder. Den har Herman, Ingrid och Eden haft före honom, vilket är mysigt.

Syskonkärlek

Eden älskar verkligen lillebror. Hon är så mån om att han ska ha det bra.

"jag kan hålla honom när du fixar mat"

Duktiga SuperSnällaSilverSyster, som hon kallar sig själv.

Dagen flög iväg med hjälp av logsitik och pluggångest.

Logistiken tar enormt mycket tid. Dvs vardagslogistiken. Klä på, komma iväg, hämta/lämna hos Gittan, fixa mat, städa, plocka och så POFF är dagen slut och det är lika rörigt igen. Som tur är börjar uppsatsen till Götapriset bli klar och det ska bli SÅ skönt att maila iväg den på fredag och släppa ångesten, den välbekanta pluggångesten. Håll tummarna till 2 september, då beskedet kommer om vi gått vidare till finalen.

Jag har nog skrivit här att jag aldrig mer vill plugga. Idag lunchade jag med chefen och hon berättade att det ska starta en utbildning som heter "Nationell ledarskapsutbildning för äldreomsorgens chefer, 30hp". Det är en satsning från socialstyrelsen och den ska vi gå på kvartsfart, dvs i två år. Puuuuhhhhh. Den är säkert jättejättebra men att plugga står mig upp i halsen efter förra årets två kurser som jag gick. Nå, jag söker, så får vi se om jag kommer in.

Jag har iallafall hunnit med min tänkta powerwalk på en timme, bra där. Träningsplanen går som det är tänkt och imorgonbitti ska jag till SATS igen! Jag längtar efter det och hoppas på en bra natt!

Försöker jobba i röran...

Här sitter jag och försöker färdigställa uppsatsen till Götapriset-galan i november. Den ska vara inne på fredag och igår var jag till jobbet och fotade och intervjuade personal och boenden för att kunna citera dem i uppsatsen. Hoppas att vi kan vinna! 150.000 i första pris, tänk vad mycket roligt man kan hitta på för boende och personal för den summan!

MEN. Röran här inne gör mig TOKIG! Nu ångrar jag att vi inte köpte en fyra som vi tittade på i höstas. En fyra, med egen ingång från en innergård och med mycket förvaring. Billig var den också, den gick för under 4 miljoner. Jag vet att ni som läser och inte är Stockholms-bostadspris-avtrubbade tycker att det låter vansinnigt, men att få en fyra för under 4 mille är rena vrakpriset...

Usch för 47m2 just nu. Usch. Det är rörigt jämt och jag får allergiska reaktioner av för mycket saker överallt. Kläderna får inte plats i garderoberna och vi har inte plats för fler garderober, jag sliter mitt hår! Dags för ännu mer rensning. Alla kläder som inte använts på ett par år ska bort. Erik tycker att jag har för mycket kläder, men alltså. Om jag köper en klänning, säg till ett bröllop, så används den inte så ofta. Medan om han köper en skjorta till ett bröllop så kan han ha den ofta sedan, på jobb och middagar och allt möjligt, då slits den och kastas så småningom. Där ligger den stora skillnaden i varför tjejer har så mycket kläder som "bara hänger där". Det går inte att ha en festklänning till jobbet eller till lunchen på stan. Blir lite... fel.

Den mycket psykframkallande och olidliga vyn.

Fläskfilegryta med rosépeppar och whisky

Det här var en riktig höjdare! Vi gav denna rätt nästan full pott. Mycket smak och den kommer definitivt stå på bordet fler gånger.

4 portioner

1 st fläskfilé
2 st schalottenlökar
2 tsk rosépepparkorn
färsk timjan
1 msk tomatpuré
4dl vispgrädde
12 st syltlökar
1 msk whisky

Strimla fläskfilén och bryn tillsammans med hackad schalottenlök. Tillsätt hackade rosépepparkorn, timjan tomatpuré och grädde. Låt puttra i tio minuter. Slutligen tillsätt syltlökar och smaka av med whisky, salt och peppar.

Väldigt väldigt gott.

LCHF mindre militant enligt SvD. Fel!

SvD skriver om "militanta LCHF-are". Jag tycker hela artikeln är felaktig. Det har aldrig handlat om att vräka i sig fett, jag har ätit LCHF från och till i över två år och mår väldigt bra på att utesluta pasta, ris och bröd. Jag lagar mat som den ska vara , dvs utan lightprodukter och med smör och grädde, men jag VRÄKER inte i en liter grädde i varje maträtt och byter ut raffinerade kolhydrater mot kål eller zuccini eller liknande. Att vi äter en STOR andel mer fett är en felaktig uppfattning från början till slut. Det handlar om att omvärlden (journalisten?) börjat få större förståelse för vad LCHF faktiskt innebär. Grattis.

HÄR kan ni läsa hela artikeln.

Vecka 1(10) Nu ska här kommas igång på allvar.

Nu har jag planerat nästa träningsvecka. Det blir strikt LCHF (jag ammar inte längre) och träning efter ett "komma igång-schema", dvs lugnt eftersom jag vill känna efter hur kroppen mår. Jag inser att jag kommer att behöva ett SL-kort för att ta mig till andra SATS, då SATS Gärdet tyvärr har väldigt få pass som passar mig tidsmässigt. Träningen måste ske på morgonen eller kvällen eftersom Emanuel är för liten att lämna på minisats och passen får inte innehålla hopp och tunga lyft. Då återstår inte så värst många pass på Gärdet.

Nå, nu kör jag:

Vecka 1:
Måndag: vila (haha, inte så hårt, men jag är helt förstörd efter crossen)
Tisdag: powerwalk med vagn 60 min
Onsdag: powerwalk med vagn 60 min

Torsdag; 45 minuter på crosstrainern, 450kcal
Fredag: vila
Lördag: Spinning 45 min + powerwalk 60 min
Söndag: powerwalk med vagn 90 min

Det vore kul om någon ville haka på dessa tio intensiva träningsveckor! Sedan är förstås tanken att jag ska fortsätta i samma stil, men jag måste köra en genuin planering och ha ett mål för att klara av detta krafttag.

Annars är risken att jag struntar i allt och accepterar att se ut som ett Mumintroll och blir deprimerad. Nej det vill jag ju inte.

Okej. Nu börjar drygot. 10 veckor framåt.

Jag ska erkänna att jag stod i badrummet och grät av gymskräck och ångest för att ta min hemska lekamen med sina 12 kg övervikt till gymmet. Jag har lidit av gymskräck innan jag tog tag i mig och blev vältränad och nu kom det tillbaka en sväng.

Herregud vad jag är FJANTIG. Jag ska skita i vad andra tycker och göra det jag älskar. Dvs träna och jag lär aldrig bli av med de där 12 kg, som sitter som berget, om jag inte kommer över min ångest och knatar iväg. Nå. Jag gick dit och fick bokstavligen tvinga mig ut i salen.

Härliga gym, härliga svettiga gymlokaldoft!

Jag körde SKITEN ur mig. Trettio fantastiska minuter på crosstrainern på samma nivåer som jag tidigare kört och jag fattar inte att kroppen orkade. Jag är stenhög på träningsendorfiner och känner mig som en galen människa. Jag är en "kickseeker" och min kropp har inte fått kickar på nästan ett år så jag är väl på samma nivå som en heroinist just nu.

7 april.

FÖRE mina tio träningsveckor. 83,9 kg. 

Fifan vad bedrövligt. Men här är mammakroppen, efter över trettio kilos viktuppgång.

Nu ska kilona BORT.

The following

Se den serien.

Jag ville bara säga det.

När jag ändå håller på kan jag väl rada upp mina andra favoriter:

Greys Anatomy
Sopranos
Homeland
Entourage
True Blood
Californication

Sen finns det såklart andra som tex walking dead, men inte med lika hög kvalite som ovanstående.

Härlig lördag hemma på Gärdet

Det har varit en mycket bra dag idag! Det är så skönt att vara hemma, visst är det jätteroligt att hälsa på i både Äppelbo och Karlstad men borta bra hemma bäst.

90 min rejäl promenad runt Djurgården avklarad, påsken har rensats ut och vinterkläderna ligger så långt in i förvaringen det går och ska INTE ut igen innan nästa säsong. Usch vad långt vinterhalvår det varit, säkert eftersom det inte varit någon resa inbokad denna vår som det brukar.

Eden har varit en riktig spjuver idag och roat oss hela dagen, stor humor och det har haglat Edencitat som tyvärr inte går att återberätta i skrift.

Emanuel glömmer jag nästan bort eftersom han är så lugn.

 Hoppas det inte är lugnet före stormen...

LCHF-pasta

Detta recept hittade vi på LCHFgourmet.se och funkar utmärkt som tagliatelle. Jag var skeptisk eftersom jag tycker att fiberhusk ger ett gummiresultat, men jag blev positivt överraskad. Det smakar inte så mycket men fick samma konsistens som al dente-kokad pasta.

6 ägg
200 g philadelphia
0,75dl fiberhusk
1 krm salt

Vispa äggen poröst, tillsätt philadelphia och fiberhusk, låt svälla i ca 10 minuter. Klicka ut degen på två bakplåtspapperklädda plåtar och platta ut så gott det går. Lägg ett oljat bakplåtspapper på degen och kavla ut så tunt det går. Ju tunnare desto bättre. Doppa fingrarna i vatten och släta ut vid behov.
Grädda i ugn, 150 grader i tio minuter. Låt svalna och skär i tunna strimlor.

Värm i micro till valfritt tillbehör, förslagsvis köttfärssås eller gryta då det inte smakar så mycket i sig själv. Man kan skära ut lasagneplattor om så önskas. Enligt Lchfgourmet.se kan man köra degen i pastamaskin med gott resultat.

Utkavlad deg.

Jag borde ansträngt mig lite mer för ett tunnare, mer jämnt resultat.

"pasta"- färdigt resultat.

Passade bra till köttgryta.

Det här är anledningen till varför jag avskyr att nätshoppa....

Här har man gått och väntat och längtat. Jag beställer en klänning i Strl 40. Hem kommer en i Strl 42.

Där fick jag för att jag var snål och beställde på Zalando istället för i butik. Bad Karma. Tur att jag inte ska ha klänningen förrän i höst.

Jag avskyr krånglet kring retur osv.

Jag ska inte döma ut hela företaget bara för att en anställd klantar sig, men man blir lite trött...

Strl 40 på följesedeln..

Strl 42 på klänningen...

LCHF-snacks

Nu har vi testat dessa LCHF-vänliga snacks. (Noll kolhydrater). Jag som inte är någon snacks- eller ostmännisks tycker att de kan kvitta. Erik älskar snacks och ost och tycker att de är goda som snacks men långt ifrån något chipssubstitut.

Priset är högt (35-39kr/60g) men dessa kommer inhandlas som helgsnacks ändå, helt klart.

Hallå! Vi ska åka om 20 min

 

Den här högen med barn verkar inte lyssna...

Vilka nätter....

 

Grymtande bebis och febrig Eden är ingen bra kombo. Han låter så mycket på nätterna, grymtar och vänder sig och jag är extremt lättväckt. Pust.

Kaffe = livlina.

Idag har jag ett lyckligt, febrigt stort barn

Idag bokade vi tid hos Lyko Hair i Dala-Järna för att tjejerna skulle få färgade slingor. Eden var så glad och andaktsfull och gick som en stelopererad människa efteråt, eftersom hon var rädd att tappa dem.

Färg? Rosa och lila såklart!

När vi kom hem visade det sig att hon har feber, så det blev nerbäddning med film medan jag och Emanuel knatade iväg i solen mot Hunflen och kaffe hos Linda.

Andaktsfull i frisörstolen

Coolt!

Ingrid som inte är lika tjejig valde blått och rött.

Bojkotta ICA-Grädde

En insändare i Falu-Kuriren gjorde mig uppmärksam på att ICA importerar grädde från Österrike. Jag köper aldrig grädde under 40% men nu kommer jag att kolla ursprung på alla mejeriprodukter.

Är det någon som ska gynnas så är det svenska bönder.

Vad sjukt.

Tisdag i bilder

Idag blev det en fullspäckad dag med Lek, BVC-besök och ridning med Äppelbo Hästskoj.

Emanuel väger nu 5300g och är 59 cm lång. Stora killen.

Ingrid är tuff och rider baklänges.

Emanuel är med, och har ingen aning om vad en häst är.

 Nu vet han, han ser mycket skeptisk ut.

 

Eden bangade ur ridningen och lekte i en snöhög i närheten.

"jag vill rida men jag vågar inte".

På byn igen

 

Åter i Äppelbo, för ytterligare lantluft. Eden var så trött efter Karlstadfirande med leklandsbesök, diverse lekfarbröder och sena kvällar att hon somnade i bilen, vilket inte har hänt sedan hon var två. Jo, en gång när hon var sjuk också.

Nu är alla barn här och vi sover kors och tvärs i hela huset. Eden är så glad när Ingrid är här. Jag och Herman lade pärlplattor hela kvällen, verkligen skoj pyssel för alla åldrar!