En riktig mysdag

Men det är så tomt hemma. Imorgon kommer hon! Vår solstråle!

Emanuel 1 vecka

Lillkillen är redan en vecka och nu är det som sagt bebisbubbla som gäller. Inga fler sjukhusbesök på länge (hoppas vi). BVC gör till och med hembesök nästa vecka så inte ens det behöver jag tänka på. 

 Stora ögon! 

Han ler mot oss lite då och då, det är härligt! 

Stolta storasyster ville förstås hålla i lillebror. Hoppas hennes hjälpsamhet fortsätter framöver. 

En frisk fläkt

Jag älskar när människor som är bra på något vågar stå för det och inte gömmer sig bakom falsk blygsamhet.

Petter Northug är extrem åt andra hållet men ack så underbar. Han är ju bäst! Vem kan motsäga det?

Äntligen har allt vänt!

Idag har Den Stora Vändningen kommit! Jag känner det i hela kroppen.

Emanuel är "friskförklarad", dvs inga fler gulsotsuppföljningsbesök. Puh, långt ord.

Jag har ingen feber= Fick rätt antibiotika. Jippiiiii!!! Är så lättad över detta, hade inte uppskattat ett bakslag!

Vi har även fått fina presenter från Hanna, Hubbe, Tina, Kjell och Emma. Vi är så glada över det!

TUSEN TACK!

Enda lilla nackdelen är att jag längtar ihjäl mig efter Eden. På måndag kommer hon hem. Stolta storasyster!

En skitdag glöms snabbt bort när man ser in i dessa ögon

Allt gick fel idag...

Återbesök för Emanuel. En "praktbebis" enligt barnmorskan men tyvärr var hans billirubinvärden fortsatt höga så nytt återbesök imorgon.

Barnmorskan tyckte att vi skulle gå ut och ge honom dagsljus (bra för gulsot) de sista timmarna av dagen. Tyvärr kunde vi inte det eftersom jag blev dålig och det blev express tillbaka till sjukhuset, till gynakuten.

Resultat: Livmoderinfektion (endometrit). Antibiotika och tumhållning att febern inte sticker iväg, jag vill INTE bli inlagd igen. Inte inte inte.

Nu räcker det.

EMANUEL Mats Oskar

Japp. Killen har fått ett namn.

Njuter i solen

Vilken morgon! Jag skulle ta en lugn mysförmiddag inne men kunde inte motstå solen.

Nu sitter jag och njuter av solen medan lilla killen sover gott i vagnen. Det är långt ifrån powerwalks för mig kan jag säga. Jag gick en tiominutersrunda igår och var helt slut, fick lägga mig när jag kom hem. Det känns avlägset med BodyPump och 5-6 träningspass/v. Tur att vi bor fem minuters promenad från stora Gärdet, nära till naturen.

Mammakroppen är under all kritik. Jag bryr mig inte - än. Men snart så, jag längtar ihjäl mig till att vara stark och smidig igen.

Vi är äntligen hemma!

Jag är som en urvriden disktrasa och jag är glad att jag aldrig mer ska genomgå en förlossning igen. Det är dock oerhört skönt att ha sina saker omkring sig.

Lillebrors värden är bättre och det räcker med "hemmabehandling" dvs dagsljus och massor av mat.

Tyvärr åker Eden till Äppelbo imorgon på lite sportlov med Ingrid och Herman. Hon längtar ihjäl sig och jag hoppas att hon inte känner sig undanskuffad. Hon fick stanna hemma om hon ville men det var helt otänkbart!

Ärligt talat så ska det bli skönt att bara ha bebis i några dagar. Det behövs när läget är som det är. Föräldrasamvetet kommer man aldrig ifrån hur man gör.

Vår guling

Nu blir det av förklarliga skäl bebisblogg och när jag piggnat till blir det "att-få-tillbaka-kroppen"-blogg.

Brorsan har blivit gul, så vi fick inte åka hem i förmiddags. Nu inväntar jag nya provsvar och jag hoppas hoppas att de ska visa nedgång så att vi kan hämtas.

Han är hur nöjd och belåten som helst. Inget kink alls, jag är tacksam så länge det varar.

Bebisbubblan

Lillebror är väldigt lugn så vi går verkligen runt och njuter av bubblan. Vi måste bestämma ett namn snart. Han kan inte heta Lillebror i all evighet.

Vi fick inte åka hem idag. Detta pga min infektion med hög feber, som jag drabbades av under förlossningen. Infektionen kan ha passerat över till bebis så de vill ha koll ett dygn till. Jag är ganska glad över det, skönt med nära till läkare om han skulle bli akut sjuk. Jag är långt ifrån frisk så samma gäller för mig.

Snart kommer Eden, det ska bli roligt att se hennes reaktion!

Lillebror är här!

10.12.
4130
53cm
Sötast i världen såklart!

Dag 11

Vill jag aldrig mer uppleva, eller prata om igen.
Förlossningen var fruktansvärd. Hur kan det vara så extremt olika? Edens förlossning var fantastisk!

Dag 10

Ännu en dag i väntans tider.
Fick en tid för koll kl 16-17, så Eden fick åka i retur till Gittan, undra på att hon har ont i magen och är orolig, stackarn. Så många turer fram och tillbaka som det varit.

Nå! Nu verkar kroppen ha börjat röra på sig, det har hänt saker. Vi fick välja på att stanna på förlossningen, vänta på ett rum i minst tre timmar och få en puff igång inatt eller att åka hem.

Vi valde att åka hem och sova och få en ny tid imorgonbitti för en puff igång. Eden ville prova att sova hos Leona igen och vi tog tacksamt emot det hellre än att rycka upp henne mitt i natten, OM det skulle komma igång av sig själv. Med tanke på min motsträviga kropp så är det högst osannolikt att det blir så.

Jag hoppas på en spännande dag imorgon. Både huvudet och kroppen har fått nog av alla turer.

God natt!

Dag 9. Tidsfördriv

Jag fick inspiration mitt i tristessen så jag kör igång med mitt dubbelsängöverkast igen.

64/324 rutor klara. Ett projekt som tar sin tid kan man säga. Det är riktigt roligt igen.

Dags för bedömning på förlossningen imorgon igen. Det bär mig emot något enormt, vi får se om vi blir hemskickade igen.

En till dag

Fortfarande hemma. Erik är sjuk och även han i Soffläge. Mycket trevligt med sällskap hemma idag.

Eden har varit världens duktigaste femåring som tagit stor hänsyn till att vi (parent of the year) inte orkat leka.

Gympa har hon varit på, som jag dessvärre knappt tog mig hem ifrån. Välkommen tillbaka foglossning! Undrar om graviditeten håller på att återbildas när allt bara blir värre?

8 dagar över tiden. Jag tvekar väldigt på om jag ska åka in på torsdag eller inte. Det var verkligen inte roligt att bli hemskickad.

Hemskickad

Det gick inte att sätta igång mig. Jag var inte "mogen" down there. De fick lov att prioritera bort mig eftersom de behövde rummet så det var bara att packa ihop.

Det alternativet fanns inte på min karta så just nu är det mentalt mörker.

Vänta
Vänta
Klia
Klia

Fy fan.
Att vara gravid är det absolut värsta jag vet. Jag ser inget ljuvligt i det och tycker inte att det är värt det förrän
efteråt.

Eden på retur, sista måltiden och råttkrock!

Igårkväll vid 23-tiden ringde det från Leonas föräldrar. Lilla Eden ville hem till mamma och pappa. Givetvis fick hon det. Hon har sovit borta överallt så jag trodde inte att det skulle bli några problem, men det kan bero på hela lillebrorgrejen kanske. Vi får göra ett nytt försök längre fram. 

Jag går hemma och vankar och är så nervös, kunde inte koncentrera mig på matlagning så det blev hämtmat. Det här känns som sista måltiden! Sista nattsömnen, sista av allt! Haha, herregud, det är inte domedag att få en bebis, men just nu känns det så, jag vill få förlossningen överstökad så att det roliga livet kan börja igen. 

När Erik hämtade maten så sprang en storråtta på honom, BANG, på benet. FY FY FY vad ÄCKLIGT! Jag kommer definitivt se mig för i stentrappen ner till porten. Urk. 

Jag är livrädd

Jag har just nu en vidrig dag med ångest inför imorgon. Jag vill inte alls bli igångsatt men jag måste ta mig igenom det, för både min och lillebrors skull.

Jag har svårt för nya saker och detta är verkligen en grej som jag inte är förberedd på.

Usch.

Hoppas allt går snabbt och bra.

Är jag en surkärring?

Jag håller helt med denna insändare. Det är så jobbigt med all "skvalmusik" på cafeer, butiker och restauranger. Jag mår ibland fysiskt illa när jag går in i butiker och vänder ofta i dörren utan att handla det jag tänkte eftersom jag inte står ut.

Hypothyreosen orsakar ljuskänslighet, det kanske är därför jag inte klarar ljuden. Eller?

Tekniska muséet.

Nähäj, en hel dag på tekniska och inte en enda sammandragning eller värk, jag får helt enkelt ställa in mig på igångsättningen på måndag. Hujedamej.

Nåja, här kommer en bildkavalkad från dagens bresök från tekniska museet, vårt favoritmuseum. Nu har jag inhandat årskort så vi kommer att bli stammisar där, dvs jag, Eden och lillebror.

Wow vilket däck! Eden intar en pose framför, förstås. 

Man fick testa pingis, Eden tyckte att det var jättekul, men hon trodde att hon vann efter varje boll så vi får nog förklara reglerna tydligare. 

"Kom igen nu, pappa" 

4D-bio: Rymden. Lite för svår film för henne men hon uppskattade upplevelsen väldigt mycket ändå. 

Eden åkte "russelkana" 232343 gånger och kommer slutligen stapplande, knallröd i ansiktet och helt slut. Men en sekund senare skulle det testas balansgång. Benen var inte med riktigt efter alla åk, men roligt var det. 

En sliten Eden bygger Lego 

Lyssnar på Robyn 

Testar smidigheten och kryper in i en plastlåda. 

Som vanligt levererar Tekinska Museet en väldigt bra dag. Eden älskar att vara där, vi hade väntat oss att få umgås med ett trött barn ikväll men nu är hon på övernattning hos bästa vännen Leona. 

När vi skulle lämna henne så sa hon till Leona: 

"Nu sticker vi" sen var de borta. Ingen hejdåkram där inte. Himla skönt att det fungerar att sova borta.

Jag och Erik fick alltså en oväntad barnfri kväll, den enda på vääääldigt länge. Dags att njuta av tystnaden!