Hursomhelst så var det befriande att åka neröver.
70 mil och inte ett gnäll!
Tyvärr var inte våra goda vänner hemma i kvarnen, de frotterade sig på Mallis medan vi vaktade deras lilla sommarställe.
Det bästa med ledighet är att kunna spela spel här och nu utan stress och tankar på annat.
Vackert!
Vi tog en tur till Ales stenar, barnen älskar det. Emanuel kan springa helt fritt, vilket är välbehövligt efter den långa bilturen.
Inget vidare badväder men det hindrar ju inte barnen...
Fina Eden
Stormfika vid Ales stenar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar