Så, hur går det då?

Från stan till landet? Hur är det egentligen? Nu har det gått fyra månader och jag har fortfarande inte förstått att vi faktiskt bor i Äppelbo på riktigt. Det känns lite som en tillfällig lösning, det beror nog på att de senaste fem lägenheterna har varit "en tillfällig lösning". 

Eden trivs hur bra som helst i skolan och har fått många kompisar, hon har med sig kompisar hem och allt verkar fungera jättebra! Skolbussen är nog roligast av allt och att de får gå på simskola på gympan. Stort! Hon går på dans och fotboll (bollskoj) och hon pratar som Gunde. 

Emanuel går på "ara dagis" som han själv säger (andra dagiset) och springer in varje dag. Han tycker att det är toppen och ville dit i lördags. Det är ett gott betyg. Det är så typiskt liten by på något vis när Edens lärare är min morbrors sambo och Emanuels förskollärare är min systers kusin. 

Vi har dock haft en väldigt lugn period eftersom Erik varit arbetslös, men nu ser det ut som att ekorrhjulet snurrar igång igen! Jag är tacksam att jag har mormor och morfar nära, som hämtar lilleman lite tidigare på dagarna. Det kanske går in nu att vi bor här permanent när den riktiga vardagen blir verklighet. 

Jag älskar att komma hem på dagarna, när jag svänger in på gården får jag en känsla av "äntligen semester" i hela kroppen, varje dag. Det är nog för att vi alltid hade semester när vi åkte hem till byn. Det vore härligt om känslan stannade kvar i kroppen länge! 

Jag trivs på jobbet och börjar vänja mig vid att pendla till Mora (9 mil enkel). Jag åker inte varje dag, eftersom jobbet varvas med möten och utbildning i Stockholm och lite annat. Jag måste ha varierade dagar, annars får jag panik! Det här passar mig perfekt! 

Slut på rapport. :-) 

Påskhelg med bröllop och skoj för barnen

Äntligen fick de varandra, Tina och Mikkel. De är perfect match och jag är så glad att jag får finnas i deras liv. De gifte sig i all enkelhet på uteplatsen vid deras kvarn i Skåne. Så vackert. 

Till lunch kom det körandes en food truck  och serverade högrevsburgare. Såklart. Så typiskt dem att ha en food truck. 

Det var ett härligt bröllop med mycket kärlek och ännu härligare människor. 

Vädret var toppen så vi passade på att njuta av omgivningarna så mycket vi kunde! Kvarnen ligger nära Kåseberga och Ales stenar, så vi "rastade" barnen där i två förmiddagar. Så vackert! 

Det var som ett äventyr. Vi såg en fårskock som vallades av en vovve, vi lekte tittut bakom stenarna och Eden hade en lektion i historia för oss eftersom hon precis läst om stenarna i skolan. 

Vi åkte ner till havet en sväng och tittade. Emanuel har just nu en stor fascination för hajar så han släppte inte havet med blicken en sekund. Hajen kunde ju dyka upp. Vi var dock överens om att hajen kanske sov precis när vi var där. 

Efter konstrunda i Ystad och ännu en trevlig middag med Tina och Mikkel åkte vi till Helsingborg för en hotellnatt och besök på Tropikariet. 

Emanuel fick äntligen se "pappahaj". Stor lycka! Tropikariet var toppen för både barnen och oss! 

Wow! En egen pappahaj! 

Vi avslutade helgen med ett Karlstadbesök hos Kalle, där vi minifirade Ella som fyllde sex år. Vi passade på att besöka Sundsta äventyrsbad, vilket förhoppningsvis botade Emanuels rädsla för vatten litegrann. 

Efter denna späckade vecka var det obeskrivligt skönt att rulla in på gården och komma hem. 

Vår stora tjej som blivit så stor...