Idag dippade jag. Det var längesedan sist men hu vad trist det är. Istället för att fortsätta vara neggo så rullade jag ut min fina rosa yogamatta och körde järnet med lugna rörelser och fokuserade max på andning och vet ni, nu är jag mitt glada jag igen. Det hjälper otroligt mycket att akut rusa ut och stänga av alla sinnen. Jag hade fått en overload av ljud, det kändes som att hjärnan kokade, men nu är huvudet harmoniskt igen.
Det som blåste ur det sista var att stå på händer i ca 15 sekunder. Herregud, jag kände nästan hur alla negativa känslor rann ut ur skallen. Jag stod på händer, 1dm från en vägg.
Men ändå.
Jag grejade det! Snart kanske jag vågar mig på en riktig handstand, utan vägg. DET vore något.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar