Well. Det började med lite knagglighet. Vi landade på Bologna flygplats på kvällen och skulle smidigt hämta ut vår förbokade Herz familjebil med gott om utrymme. Vi stod i kö till Herz och väntade en stund och inget hände. Tillslut fick vi besked om att det inte fanns några bilar inne. Noll. Det var fyra i kön framför oss. Panik. Nästa bil kanske skulle komma in runt midnatt. Oklart vilken storlek det var på den.
Erik klev fram som alfahanne och spelade ut barnkortet och klev helt sonika före i kön och lyckades knipa åt den enda bilen som råkade komma in. Fiat Punto. Med tre stora väskor och barnvagn så nöp vi den och höll tummarna. Jag kan meddela att Fiat Punto är en STOR liten bil, vi fick preciiis plats med allt bagage när vi pusslade in allt. Äntligen var vi på väg mot Carmignano.
Trötta men glada över att vara framme i huset!
Wow vilken utsikt från terassen! Hänförande.
Poolen var väldigt bra. Ena halvan barnvänlig och andra halvan lämplig för vuxna att dyka och leka i. Vattnet var till och med så varmt att jag kunde bada. Jag HATAR att bada kallt.
Poolen låg en bit ner eftersom huset låg på en bergssluttning.
Inte fel att käka lunch i skuggan. Mums vad gott!
Lek med papi
Romantiska kvällar
Vyn över Florens. Overklig kuliss. Jag har svårt att se att vi kommer att bo såhär bra igen, jag åker gärna tillbaka till samma hus, någon som är på?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar