Efter tio års "jag borde köpa..."

Igår kväll fick jag ett infall att genomföra mina tio år gamla planer att köpa mig ett ordentligt set längdskidor. Jag vill någon gång i livet ta en svensk klassiker, (vasaloppet, vätternrundan, lidingöloppet & vansbrosimningen) men det lär bli svårt om jag inte ens äger ett längskidset. Å andra sidan äger jag ingen bra cykel till vättenrundan heller men det känns som en helt annan sak. Cykla kan man, åka längdskidor kan jag inte.

Sist jag köpte längdskidor (1992-1993?) så var det gjort på en kvart. Längd, vikt och så var det klart. Nu tog det närmare en timme att prova ut rätt sorts skida, som dessutom ska fixa Vasaloppet i framtiden. En liten hake är att jag väger de där 14 pannorna mer än jag ska, men det var som tur var inga problem, jag fick utprovat skidor för min normala vikt.

Emanuel tyckte att det var mycket intressant. Nya Northug? 

Tjohooo! Ett par fina Fischer är nu i min ägo. 

Jojomen svärmor Tina, Erik köpte sig också en utrustning så nu är vi redo att haka på en runda på Skutberget! 

Apropå inget så måste jag visa mina nya fina vantar som mamma stickat åt mig, de är SÅ söta, och de absolut finaste vantar jag haft i min ägo. Tack så jättemycket mamma!