En sak lärde jag mig om Prag. Hur man än går så hamnar man till slut vid det Astronomiska uret. Helt otroligt. Det är faktiskt sant, vi gick och gick men kom ALLTID fram till detta:
Stor folksamling varje gång.
Mmmm, nästan lika gott som i Thailand.
Sista soldyrkningen i väntan på planet hem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar